Norrländska Korrespondenten – 8 december 1858, sida 2

— — , — Mydet hafwa ni warit tillsammaas men icke är det nu lämpligt att tala om giftermål. — Det är just hwad hon säger. — Hon har rätt. Bäst at hon Rane nar hos fin syster. Ait binda dig wid en blind hustru wore att stänga wägen för bin framtida lyda. Ryckande upp en handful gräs fom han kastade i strömmen, fade han lidelsefulli: — Hwarförce slulle just bland få måns ga flickor som sinnas i Dalton, denna börda falla min stackars Lettie til del? Han fåg henne fomma utmed firanden. Han skyndade emot henne. Mycket hade de att säga hwarandra. Lettie älskade honom, derpå kunde jag ej rwifla. m. Doktor Philipson delade doktor Nashs äsigter. Med mera styrka än jag wåäntat bjöd Lettie Henrit farwäl. — Nu Jane hoppas jag att han glömmer mig, sade hon; det är nödwändigt för hons själs lugn. Samma dag fick von af fru Docis en biljett till en concert, som skulle gifwas