Norrländska Korrespondenten – 4 december 1858, sida 3

dat wår moder under hennes sista fjuks dom. Jag sade honom anledningen till mitt Söndagsdefök. — Don har warit hos mig tre a fyra gånger, swarade Han. Hon år en liten intressant flicka der är stor fynd om henne; jag fruktar att hennes syn ej fan råddas. Dokior Nash förklarade anledningen till sin farhaga, nemligen att sjukdomen redan så langt framstridit att man ej, äfwen om man hade tillfalle dertill, funs De tänka på att sanda henne till infiitu: tet för blinda. Han anbefallde mig att giswa henne fund föda, samt låta henne få ofta fom möjligt inandas frit lufi. Bedröfwad och nastan hopplös, wånde jog ull mitt bem tilldafa. Jag nåmde ej ett ord till Lettie om min visit hos doktorn och ide heller mi: tänkte hon densamma. Som det ej den dagen war någon af: tonsäng, företogo wi på eftermiddagen en promenad i der gröna, då wi helt oförmodadt mötte en af wåra grannar med fin fon. Crofts war enka och hen neg fon studerade lalarewetenstapen un