Norrländska Korrespondenten – 1 december 1858, sida 2

Dermed läto de Eagelske alltför tydligt förstä, att de ärnade med wåld taga, hwad dem icke godwilligt gafs. Deras flotta bestod af 8 linieskepp, alla större, ån det ensamma Swenska, somt af en fregatt. Det war således emot en mer än 8 gånger förre styrka, fom Psilander stulle fåtta fig, för att wägra en Hyllning, fom, ehuru obehörig i fig sjelf, dock, når den af en få öfwerlägsen maft med wäld fordrades ej borde anses förnedrande for den flogga, han förde. Både förnuft och mensklighet fyntes fordra att han hellre underkastade fig en formalitet, fom i sädant fall ingenting betydde, än blottställde en mängd menniskolif, jemte en få dyrbar statens egendom, fom ett linieskepp år, i en drabbning, hwars utgång intet ögonblick tunde wara owiss. Ur denna synpunkt wille hwarken Psilander eller de som under honom stodo, betrakta saken. De lefde i Carl den 12:tes tider hwarf. Han hade dä redan ide endaft genom de förwånande segrarna wid Narba, Dina, Klissow od) Pultusk förnyat det Swenska folkets storhet öfwer fin underbart slöna, sjelfwa den fordaa bjeleälderns glans fördunklande krigsära.