Article Image
att tala om; hwilket oc oss loswades. Dagen derefter om morgonen gingo wi omkring med 3:ne Karmeliter oh 8 Greker, hwilka wisade oss allt det, som följer: Sinai och Horeb stå begge på en fot. Horeb kallas Kuorel både af de Christne, som bo i Asien och af Muhammedanerne, och will så mycket säga som en öken, eme. dan Steniga Arabien eller Sandsjön, som Jfraels barn wandrade uti hela 40 är, tager der fin början, når man mill resa från sjön ditupp. Berget år i fig sjelft ide särdeles högt, men Sinai defto högre och brantare. Sinai kallas af de Chriftne Catharineberg, emedan Katholikerne föregifwa, att, sedan S:t Catharina war pinad och marterad i Alerandria uti E gypten, skola 6 englar fört hennes lekamen vit. Någre Egypptier, fom vå wistades der, igenfunno liket, swept i ett blodigt lakan. Tillförene war der myckek swärt att komma upp på berget, innan de Christne med for kostnad låtit hugga uti de hårda klipporna 142 stora och breda twappor utanför sjelfwa portarna, få att både kameler och åsnot funna nu med folket gå både upp och neder. Allenast twenne låror (den Christna och Muhammedanska) hafwa sitt såte på detta berget och wistas der ständigt. Kar meliterne hafwa fem och Gtekerne twå samlingsstälen. Muhammedanerne bhafs wa här tre moskeer. Når man kommit uppför trapporna, möta twenne stora portar, fom stå bredwid hwarandra. Uii den ena hanger ett kors af huggen sten, i den andra en half måne. Ala christne gå igenom den förre och Muhammedanerne genom den sednare. Så snart man kommit in genom porten år ett floster på wenstra handen, fom fal lag S:t Maria de la Cinnatura. En mydet wacker fryddgärd låg just bredwid samma kloster, med allehanda rofor och frukter utt, sardeles paradisåplen, hwilka de kulla muses, och åro så stora som twå mansinytnäfwar. Bladen åro halfannan famn länga od en fot breda. Frukten smakar ljuflig. Utom dass finnes der oc aplen, paron, myttelbär, indiar ska fikon eller pisang och dadlar, jemte andra frem: mande frufter. Alla dessa tråd äro plan: terade uti en jord, som år tagen nedanfor berget och styfflad ända ditupp. Der fingo wi sali och fär sti drod, jemte allehanda ftukter til mat oc) myrtele mn uu drica. De hade ock ett annat slags win, som de talla Liatico, hwilket war rått ljufligt och smakade wäl Här för man ock fe wackra wattensprång, fom kasta ett mycket godt watten isran fig.

13 november 1858, sida 3

Thumbnail