Mr Rarey och hr Anuerstedt. Hwem fånner icke och högaktat den åde le engelsmannen mr Rarev, fom endaft med några enfla och milda handgrepp förs så att göra folk af de wildaste och foltilstnaste hästar? Och hwem känner icke äfwen hr rector Annerstedts något hårdhändta behandling af den Uppländska skolungdomen? En kort jemförelse mellan dessa båda mån safnar oc ej alt intresse i en tid, då den stora uppfoftringsoch undermwige ningsfrågan få mydet diskuteras. Begge dessa mån äro mydet ryktbara: Mr Rarey öfwer hela den civiliserade werl: den; hr Angersstedt öfwer bela Swerige — för fina respektide läromethoder. De äro bägge uppfostrare och tuftomår stare, med den enda åtskillnad, att mr Narey egnar Titt nit åt hästarne, då hr Annerstedt offrar alla sina krafter på ffolgossarna t härwarande Kathedralkyrka. Den ene har således tagit djuret, den andra en liten del af menniskoslägtet om hand, och begge hafwa wunnit en wiss ryktbarhet för sina tillgöranden. Men nu skära fig ocjå wåra pareller, nästan winkelrätt. Når mr Rarey förmeuskligar fina di feiplar medelst förslånd, mildhet och får: lef, få år man mydet frestad att antaga det hr Annerstedt förslafwar och förfäar fina medelst oförstånd, hårdhet och det kallblodigaste barbari. Det år således ide endast föremålen, fom skola förädlas, utan äfwen metoderna och medlen derför, fom särsfilja dessa beg ae famtida uppfoftrare från hwarandra. Men huru himmelswid är icke denna färs skilnad t:mo) emellan ett djur och en menniska od) 2:o) emellan hir Rareys och Annerstedts behandlingsmetoder. Hela riket har läst wåra beskrifningar på hr Annerstedts förfarande emot de mensklighetens telningar och föräldrakärle kens ljufwaste förhoppningar, hwilka hor nom anförttos. Ehuru de äro förnufti ga wäsenden, hwilfas gudagnista endast med förnuft fon utwedlas til fin fulla, hänförande od) lyckliggörande låga, fom stall lysa och mwågleda dem och andra; ehuru enhwar af dem endast i fin egen: skap af medmenniskor borde funna påråks na den menskligaste behandling samt den förnuftigaste och lärleksrikaste rättelse och upplysning, der rättelse tarfwas; ehuru de uppfosttas i ett statens offentliga werf, och således midt under allmånhetens och publicitetens ögon, der måld i lagens namn aldrig borde funna emot någon, äfwen den selaktigaste, föröfwas; få hafwa wi dock om hr Annerstedts metod kunnat samla de upplysande fakta, hwilka redan äro rikskunniga. Hr Annerstedts metod kan sålunda fors tast karaktisetas med: gudsnådlighet, sanslös uppbrusning, spanstrer, wåld, misshandling ... Oh denna metod tillämpas på menni