Missionsraseri. Folkets Tidning säger, att den katholska propagandan ämnar, till följe af wil koren i den mellan China oc wmweftmagterna afslutade freden, med ny ifwer börja fin werksamhet i det himmelska riket. De begge apostoliska vikarierne i Kanton och Kong Tschon begifwa fig oförtöfwadt på fina poster. Den ene medför 20 nya mid fionårer. Swerige fan i detta afseende stå til tjenst med ett par katholska prelater, her rarne Studach och Bernard. Wi tro, att de skulle skörda rikare segrar bland. dine serne, än genom att hår förleda fattiga qwinnor, att öfwergå till tron på deras dogmer, utsättande dem för fljderna af landets föråldrade lagstadgande om landsflpkt. Wi tro, att landoförwisningen med mycken fördel och prakusk nytta kunde qwarstå, endast med den förändring, att ide offren utan förledarne till affall, ware fig kathoctom, mormonism m. fl. läror, af straffet nåddes. Nu pagfera off: ren för martyrer och förledarne gå och gälla såsom religiösa föredömen och bjels tar, de der strafflöst funna trotsa landets lagar och myndigheter. Låt hwar och en behålla fin tro för fig, men förhindra dem att söka hos andra inplonta denna fin enskildta tro och öfwertygelje. En Iöstdag. Nordens sångar-skaror flytta emot söder mer och mer. Skatan, höstens sqvallerbytta, redan sin concert bär ger. Flora sina blomstertäcken kastar af kring dal och lund, och på bölja blå ej Necken sjunger mer i nattens stund. Hösten kommer, hemsk och ruskig, löfven blekna, stormar gny; höstens toilette är sluskig, om den göres än så ny. Luften är så kall och kulen, hu, naturn är alls ej täck! Himlen öfverallt är mulen och dess skyar springa läck Af det sköna, som har varit, minnets blommor återstå: Konstens vänner hafva farit, Vantreloque med Fru också. Sjelfva Rosenbäck står öde, stängdt det är också på Hof; midt emot der många döde slumra uti gömd alkov. Sommarns fröjder så bortila, innan man vet ordet af, och naturen går till hvila i sin gamla, mörka graf. Slut det är med herrligheten, ingen sång vi höra få, lycka är det, att Kometen vi ha fått att gapa på! Bäst sin garderob förstärka snart med pels och paletå; krypa in i guttaperka, undan himlens vatten-så. Man får nog ändå sig grufva