Norrländska Korrespondenten – 29 september 1858, sida 2

A TTT — de ut åt byggden, för att byta fig til bröd för fina målningar. Under tolf ärs tid tänkte jag sedan of ta på dessa mina barndomswänner, men kunde aldrig få weta hwart de tagit wår gen. Jag hade förlorat allt hopp om att äterse dem, då jag helt oförmodadt råkade dem på nytt i min wäg, som läs saren i det följande skall få höra. En wacker afton i Maj 1846, då jag vå någon tid wistadee i Stockholm, blef jag af en ung skald anmodad att göra sällskap till konstnärsgillet. Det war fame ma afton fom detta gille firade fin första wärfest, oförgätlig i äminnelse hos hwar och en, som hade nöjet deltaga deruti. Sammanträdet skedde i Trådgårdsföres ningens lokal och Davidsons norra pavil jong, fom för tillfället war festligt fmyc kad. Efter intagandet af en stätlig sexa och en promenad i det gröna, återwände sällskapet till paviljongen, den unga talas re höllo eldiga föredrag. Mellan före dragen klingade fosterländska fånger, och den walda tafwelsamlingen desågs. Bland dessa konsistycken war det i synnerhet en of en ung artist nyligen exponerad tafla,