Norrländska Korrespondenten – 25 september 1858, sida 3

nom i hälarne under smekord och onödi. ga warningar. Smög han sig nägon gång öfwer til of hwilket inträffade alt fom oftast, få fom genast mamma och drog honom in, med förklarande, att han ide fif umgås med de warnartiga bonde barnen. Hon trodde förmodligen, att man owilkorligen måfte wara wanartig, Om man år född af bönder. Hon kunde doc ide alltid bindra wåra samtal mel lan plantet, ty spionerisystemet Hade gjort Guftaf till en sticklig ränksmidare, fom rätt ofta gäckades mammas argusögon, Wi berättade huru roligt wi hade i fos gen, och ban llagade öfwer enformigheten. Wi blefwo alla tre goda wänner, och ingen afton förgick, utan att wi gåfe wo honom blommor oc) målningar, hwile fa gåfwor han godtgjorde med flöjtblåge ning och konfeki. Gustaf hade mänga gånger welat besöka of i stogon, men aldrig funnit nås got passande tillfälle. En afton berät tade han, att föra mamma skulle nästa Söndag gå i fyrfan, och om en af of då mille möra honom wid sammanring. ningen på ett bestämdt slälle, få stulle Han lätt smyga fig ifrån pigan och göra of