Norrländska Korrespondenten – 22 september 1858, sida 2

daBi rr RR ÄRR fo förwirrade: heta öfra wåningen kemnner! Man fåg också utifrån att lågan uts widgade fig från sängkammaren till den andra sidan. Dordningen blef allmän, de flesta tånk te blott på fin egen fäferbet, och flera wagnar wände om i full flyft. Men bruden och brudtärnorna stannade qwar på gärden. Baron Gabriel tog i haft befälet öf wer folket, man söfte rått på De elofläde ningsanstalter fom funnos, men förgäfwes, lågan tog öfwerhand i den gamla, torra byggnaden, och) stod snart öfwer tar fet. Lägaa wåxte till jättestorlek och sträf wade uppåt, ryckre på fig och jämrade fig, tiffom hon warit en i ssoftet föngen an: de, fom arbetade att blifwa fri. Midt i lågorna hördes en fatt jama förskräckligt. Det är fan, fom far af med turfan! skreko grofwa röster i hopen. Den flac: fars farten störtade fig i lägorna och förs swann. Bruden blef allt oroligare, då hon icke säg sin brudgum komma tillbaka, hon wille sjelf rusa in efter horom i den brins