för honom helt nära bruden. Middagen forigick fom wanligt med stälar och tal, den sorgtlädda kusinen fatt som den döda gåften längn ned wid bordet, teg och drad watten. Efter middagens slut begynte dansen, baron Gabriel gick ut i trädgården, då Bågenflykt dansade med fin sköna brud. Allt förtal hade tyftnat kring den lydtige egaren till den rika arftagerskan. Alla damer logo mot honom, alla herrar frus fade för honom. Svart mörknade det i trädgärden, der Gabriel wandrade, men hela byggnaden upplystes af ljug och dansmusiken blef alt yslrare. Valsen, balernas förtrollning, wred fin wogiss cirkel af swendlande flickor oc ynglingar i förtjusning. Den sorgtlädde Gabriel gick in och smög sig sakta mellan den hwita tyllen och det brokiga sidenet uppåt salongen, der Bå genflykt firade sin triumf, och utdelade riktigt furstliga swäleenden till höger och wenster, medan Selma, rodnande efter en häftig wals med honom, flämtade i en hwilstol. Den sorgklädde smog sig fram genom