Norrländska Korrespondenten – 15 september 1858, sida 2

Jag tyder att jag känner igen bHor nom. Han fer ut fom en S:tjernfiråle. Rorsd, fer du Selma, hwilka han har med fig? Sjelfwa wår Hanna, och hens nes bleka fästman, med gullbåssglagögor nen, de äro således åter försonade. Det är godt tecken på ditt bröllop! Se der kommer han! fade Selma i fin ordning ide utan stolthet, då hon fåg Bägenflykt lomma på den präktiga swarta hingsten, med i solen blirtrande guldepåletter årfyljd af fyra kavallerioffi cerare i granna uniformer på dansande springare. Der, tillade Selma har han ju of ficerare i uniform till fållffap och wittnen att han är hederlig karl. ÖHwad ha de nu att fäga? wMöjligtwis att han sjelf ide får bära sitt regementes uniform, inföll Clara, men ångrade genaft fina ord och tillade, men hans adelsuniform år mera Iyfans de än Dderag. Efter några ögonblick intrådde Hanna, flådd fom brudtärna, och skyndade att omfamna Selma. Min fäftman och jag äro försonade; han uppsökte mig i Stockholm, och jag