Norrländska Korrespondenten – 11 september 1858, sida 3

lÅ strunt! dufwerna äro skapade för att sljutas af of jägare! fade dentredje. Atta dig, gamla flöfware, fade den fjerde och pekade på den gyllene fronan, fom uppbar draperierna, att du ide blir frönt! Der fälldes wål flera ord, men med bem wilja wi icke fåra wåra ömtåliga läsares öron. Under gydel och skratt styndade herrarna att stiga till häst oc redo med brudgummen till brölopsgården, Herr Mandel hade warit i det tydli gaste lynne under hela beredelsetiden. Som han gjort betantskap med Selmas far, då denne studerade i Upsala, och fått tillfälle att göra denne en betydlig tjenst, och sedan fått i affärsförbindelser med brukspatronen, samt för öfrigt ansägs för en utmärft redlig man, få hade han med uteslutande af Selmas slägtingar fåfom fullfomligt oparuff, i brukspatxonens testamente förordnats till förmyndare för benne, med föreskrift att lemna henne alldeles fritt wal af man. (Forts.)