Bågenflykt biföll med glädje deras De gäran. De gingo ia i det wackra rummet, och förtjustes af den prakt och) smaf, wade med allt war anordnadt. Der war en den aldra täckaste toilett, full med allt fom hör till en sådan sjelfförsköningskonstens werkssad allt af filf wer en stor oval fpegel fatt i en ram af matta silfwerblommor, en mång af utländska wållukter doftade der redan fom röfoffer åt ben wäntade bruden, och täfs lade med de stora friska buketterna på nuttdufsbordet. Aldramest lyste i de nyfikna ungfarlars nas ögon den färdigbäddade brudfängen, med det rosenröda sidentäcket och de fåls lande hwita hufwudkuddarna med äkta spetsar; omkring hela denna helgedom flöto ned, ifrån en stor förgyld friherrlig frona nära taket, snöhwita, rika drape rier, fom en morgondimma kring en Ös sterländst rosengärd. oo ydliga Bågenflykt! du har gjort em måftertråf! fade en af ungkarlarna. Du har skjutit dufwan i hjerta. Stadars dufwal fade en annan, men blidt utseende.