Pen fria nåringsförfattniungen, hwarigenom de gamla skrålagarne fingo dödstöten, prisas ide utan skäl, såsom måls görande, om ån, enstilda fall alltför lideralt tillämpad, hon fan åstadkomma mera fattigdom ån wålmåga. Men dennaförfattning utöfwar ett ganska menligt infly: tande på den allmänna bildningen hos idkare af de närande yrkena, emedan den föreskrifwer ett alldeles för litet funffaps: förråd i bokligt hänseende för vem, fom upptagas i affärersmännens krets, under det andra författningar med hwarje år förswarar det penfum, fom fordras t. ex. för den blifwande tjenstemannen. Lagstif taren har troligen å ena sidan tänkt sig såsom wålgörande för den allmänna indus striens uppblomstrande, att de som egna fig åt landets närande yrken mindre skola belastas med bokliga studier, för att win na desto mera insigt i yrket, och kanske äfwen haft :anken riktad deråt att ett före swåradt tillträde å tjenstemannabanan skall för den Förre mängden ynglingar lägga hinder i wägen att kasta sig in på denna bana. Men om ån detta är wålbetänkt, tan man dock ide neka fig den föreftålls ningen, att i en framtid, om det få får fortgå, möjligen embet8mannasflasfend ftöre re intillegens och bofliga kunskaper alltför bjert afsticka mot den mindre än ytliga uppfoftran i samma hänseende, fom fom mit t. er. den unge föpmannen eller handtwerkaren till del, då han får sätta fig ned såsom fin egen, utan att honom förs fattningsenligt fan affordras annan belär senhet, ån fom innehafwes af en elemens tatskol-gosse i första eller andra klassen. Detta fan möjligen äfwen i framtiden bir draga til att embetsmannaklassen winner ett ide alltid wålgörunde inflytande öfwer innehafwarne af de borgerliga yrkena Wore det då icke i sin ordning att dessa nossnämnde personer i unga ären owilforligen förptigtades, att, för winnande af antagningsbref till bokhållare wid han: deln, gesäll wid handtwerksyrken, o. s. w., inhemta nödig elemen tarskole bildning i t. er. Söndags: och aftonskolor, för att funna aflägga någon eramen af mer omfat tande beskaffenhet, än hwad fom föreftrifwes i näringsförfattningen? Den blifwande borgers-öoch affärsmannens egen heder och wälfärd fordrar detta, likasom hela ståndets anseende lider af motsatsen. Till att börja med funde handelss och handtwerlsföreningarne i städerne härutinnan utgöra den lagstiftande magten; stdan ginge nog saken igenom, påttydt af allmän: na opinionen wid riksdagen. Hwad wi hårofwan yttrat, gåller nar turligtwis endast sjelfwa författningen, och alla dem, som begagna sig af densammas ringa påstående om att Prestera prestanda, — ide nuwarande föpman och handtwerkare i allmänhet, af hwilka många äro antingen akademistt bildade mån, eller eljeft i bofligt wetande stå högt och tåla jemförelse derutinnan med de tjenstemän, fom af författningarne twingats att inhemta ett wisst pensum, för att win: na befordran. Hwarjehanda. —