Norrländska Korrespondenten – 28 augusti 1858, sida 1

2— — RR RR ååtrikeg. Finland. frän Wasa berättos, art den 6 dennes arundstenen lades till den blifwande fyrs kan i nya staden, hwarwid kyrkoherden Chrström höll ett tal. En friwillig drands wuftkär, fom skulle innefatta alla gärdsegare och hyresgäster, war i fråga att uppsåttas. Socknarnes Ombud i rotcringstrågan woro fammunfallade till den 27 Juli, för att öfwerlågga om de ins det:a fompaniernas blifwande dislofation; wid sammantrådet befanne denna likwål redan dem förutan urpgjerd, ywarföre för dem intet annat war öfrigt, än att återwända bem igen frän den under brädaste arbetstiten företugna resan till lå. nets residenestad. Helftngfors tidniagar bar under nås gon tid medelat korrespondenser från Helsingfore, ywilka flundom äro vifonta nog. J ett af dessa bref förekommer en fundering att under den afwen i Finland öfwenhandtagande prestbristen a fhjelpa nöden genom att från England införftrifs wa andliga talmaskiner af få eller få mänga presters fraft, alt efter behof. Sådana mastiner skulle, anmärfer en annan lidning, ba den fördelen alt funna presteras fullfomligt fria frän irrläriga lys ten. —— cAAcLc — Frankrike. På Napoleonsdagen bar kejsaren bes wiljat 1241 benädningar och strafflindringar. Högtidligheterna i Paris på nyfs nämde dag afslutades med illumination och fyorwerkeri, hwilta dock ej lära warit få praftfulla fom fiftlider år. Ete stort antal hus woro prydda med flaggor, dere ibland många ryffa och piemontefiffa, men deremot få engelska och ingen öfierrikist. Under fyrwerkeriet slog en raket ned uti ett twätthus i Posfy, hwilker ögonblickligt slod i ljus låga. Hjelp anstaffades styndsamt, och elden, som redan antagit hotande karakter, war släckt mot klockan 1 på natten. Patrie yttrar i en ledande artifel om sammankomsten i Cherbourg: England är med rätta ssolt öfwer sin sjömati, ty une ver lång tid bar den warit utan life. Wi wilja icke säga att det war en olycka för Eurora och måhända en stölesten för England sjelf. Tygellös äregirighet är aldrig utan fara. Den bästa tygel derpå är, om icke just fruktan, tif wisst aktning för en granne, fom år eller fan blifwa fruftanswärd. Hade kejsar Nopoleon I haft en marin sädan fom hans armee, hade freden i Amien aldrig blifwit bruten. Det följande fris get war få biodigt od fruftanswärdi. emedan Frankrike ide bade någon marin, motswarande def landtmatt. Det war det fom Napoleon insåg, då han fom til Cyerbourg, och genom dekretet af den 15 Dec. 1803 påbjöd de anläggningar som nu äro fullbordade. Det år denna Napoleon den 1:s tanka fom nu är wertliggjord. Ostersjön och Swaria bafwer bofwa wisat hwad man fan wänta sig frän den franska sjömaften. Wåra arse. naler hafwa tillfredställt alla behof, ti fosom wärt manskaps mod och uthälligbet bar bestätt hwarje prof. Materiel och personal, officerare och matroser, allt wir sar de ofamtliga framstegen i wår marins organisation. Cherbourg är det