Norrländska Korrespondenten – 25 augusti 1858, sida 2

natten på begge sidor om de fyra wå. garna. Hanna och Selma stadnade qwar bland granarno; på den sidan hwarifrän de kommit. Clara framträdde midt i mwågfore fet, helt modig, swängde fitt lakan och frågade, Hwar år min fåftman? Jngen syntes, men liksom tid swar hördes genast ett otäckt hemskt slri, fom fom ur det dystraste skogsdunklet. Hu dal skrek Hanna, Ywad år det? Aft du inte fan tiga! nu är det före derfwadt för bäde mig od) dig: det war dara en uggla! Nå, då får du wäl en uggla til man, Clara lilla! Jag lyckönskar, Uggla är ar del: du får heta hennes nåd! Förfof nu fjelj! fade Clara och gick in i grangömman till de begge andra. MÅ, jag bryr mig ide om det, det är ju bara galenffap, fade Hanna. Iag bar gätt bort hela min wrede mot Fre drik, jag är nu förargad på den flygga gumman, fom narrade of att gå bit i natt. Emellertid hade Selma framt:ädt i midten af wägkorset. Halfdagern från det korsformiga stycke af himmelen, som