7. Andra och tredje året böra fölen måfwen födas wål med hafra från 1 til 2 fannor och tillräckligt hö dagligen. De böra under sommaren få gå i godt, helst höglåndt bete, der friskt watten ide sak nas. 8. Först i tredje året bör fölet något rämjag. J fjerde året fan det emellanåt begagnag till lättare kötslor, men bör vintill femte äret sparas från alt strängare arbete eller ansträngande körning. Det tager annars lätt skada och fan för hela framtiden förderswas. 9, Lät alltid fölet, då det stär på stall, wara ute i fria luften några timmar mywarje dag, äfwen under den strångare Mwintern. Folet blir härigenom starkt och härdadt, och utweckar fig förmånligt i hänseende tid benbyggnaden, hwilket deremot alldeles ide sker, om fölet hålles för mycket inne och betages tillfälle att taga sig behöflig motion i fria luften. 10. Häll fölkätten snygg och ren ge nom att dagligen förse densamma i tills rädlig mångd med torrt strö, och låt al. drig watten saknas, utan att fölet må decaf funna njuta efter behag. 11. HåU fölet alltid rent, men anwänd ryttdon först i andra året, och skrapan med försigtighet. Behandla fölet mildt ych fogligt, få blir det sedigt och fogsamt. 12. Låt aldrig ett sto paras förr, än det uppnått 4 års ålder; och anwänd aldrig till fortplantning något utlefwadt, fjutligt eller i andra hänseenden under: tagfet djur. Endast friska, starka och felfria föraldrar kunna lemna en frisk, stark och felfri afton ma. Endast en sådan lönar mödan att uppföda; hwaremot de foftnas Der äro förspilda eller ätmmstone illa ans wända, som man nedlägger på föl efter dåliga, med ärftliga fel behäftade hingstar och ston. Det år sålunda ide nog att afiwa tillgång till en god hingst. Stoet, efter hwilket man will taga föl, måste våfmwen wara felfritt, samt i hänseende till itorlef och byggnad någorlunda öfwer ensftåmmande med hingsten, för att af fomman skall funna blifwa god.