Norrländska Korrespondenten – 7 augusti 1858, sida 2

seden redan blifwit för första gången tillämpad, i det att baron Rothschild ins tagit säte i underhuset, efter att hafwa aflagt eden på gamla testamentet. Mot edsformuläret höjde fig ännu i sista 6. gonbdlicket en opposijion, fom ledde till omröstning, hwarigenom edsforwulärer antogs med 69 röster mot 37. Natten mellan den 24 och 25 Juli samt större delen af sissnämde dag hemsöttes London oc) def omgifningar af en förfärlig storm, som på manga stallen anstält stor skada. Tyskland. Upvpgifterna om konungens af Preusfen helsotellständ äro hwarandra mycket motsfagande, liksom de på dessa uvpgife ter grundade spådomarne, om wikariatet skall widare fortfara. Enligt Börsenhalles Berlinerkorrespondent skall förbundeuiskottet hafwa ins gått på Preussens asig:, att det danska fwaret ide fan anses tilfreveftällande eller läggas till grund för widare uns derhondlingar. Prins Tossun pascha, fon af vicefos nungen i Egypten, bar ofwer Wien ans fommit till Berlin och ärnar sig widare til London samt bögtidligheterna i Chers bourg. De dansta fartyg, fom för kustfart mellan preussiska fartyg i Stettia blifwit tagna i beslag, hafwa blijwit af doms stolen frifanda, men stateadvokaten har beswårat sig öfwer detta utslag. En storm hade den 25 Juli härjat i traften af Han burg med jor denna Ärde tid högst owanlig häftighet. En mängd träd hade blifwit afbrutn eller uppryckta med rötterna. Spanien. Drottning Jsabella bade den 21 Juli anträdt fin resa från Madrid till Wu rien, hwarifran hon ej skulle öterwånda förr ån utt nafittommande September månad. Italien. Den picmontefiffa rolisen har fåttuns der: ditelfe om att bomber och granater af samma flag fom de Orsiniska blifwit från England afsända till Italien och företrädeswis till Piewont. I anledning deraf har delegaten för den offentliga säkerheten utfärdat ett cirkulär till alla fina underordnade, hwaruti de anbefallas att med ytterfta walsomhet tillse, att. dylika kastpjeser ide insmugglas ulandet. Euligt ett wi Neapel utdredt rykte hede England och Österrike nyligen enträget uppmanat konung Ferdinand i Neapel att utfärda en amneni samt mos difiera fin politik och ombilda fit fadis nett. Konungen skulle, sasom det beräts lades, ide wåra obenägen att uppfylla. dessa önskningar, men fordrade betänfe. tid för art funna utan twång af ottre inflytande, i ful frihet fatta sitt beslut. Petersburgerfubinettet skoll uten not ill fabinemten i London och Wien sökt förmå dem att bewilja Neapel den begärda de tänfetiven. Turtiet. Sultanen, som nu år återstäld frän fin Jmmnnnnn3nnnnn3 —