blswande wara, att det tilltyggalagt min. Dre ån 100 milles, då fabeln slets af, oc fåledes begifwit fig til mötesplatsen. Om. kring 500 eng. mil tabel lära inalles gått f I förlorade; hwarje mil kostar 100 2. VNiae gara, fom har 1300 eng. mil qwar om1 bord, skall, såwida man ide får höra af Agamemnon, åter gå till sjös, efter att I bafwa intagit fol, för an uppföfa fin kamtat och, om Äyamemnen har lika mydet fabel ombord, förnya för söket; i dets ta fall funnes ännu 30 proc. fabel mer ån fom erfordrades. Beträffande orsaten (till misslockandet, få måste man ännu äte j nöja fig med den förmodan man hyser ombord å Niagara, at fabeln afslutits på eller nåra ar1UAgamemnon. Temi ligen allmänt tydes man föröfrigt wara saf Den åsigten, att båda fartygens för starta tastuing utgjorde ett hinder för företagets framgång. Kabelns massa är få stor, att man nödgars inftufwa den i hwarje tillgänglig wra af fartyget, till fölid hwarof en tubbning wid kabelns afwindande alltför lätt kunde inträffa. Defio utom hade man gjort fig råtning på lugnt wåder, sasom fallet plågar wara under denna årsud på Allanustu Hafwet, men blifvit switen i denna förhoppning. Slutligen tydes kabelns utlagguing från twå fartyg wara en albtjor inwecklad manöver, för att funna medgiwa etforderlig fakers het. För att afhjelpa detta och andra olägenheter föreflår Zimes, aut man skall uppstjuta focjotets sornyunde, till def man kunde derull degagna Leviathan, fom kunde intaga hela fabeln, ju i nodsall dube belt få lång fabel, som etsordrades, och fom dessurom erdjode flera andra fördelar. — Simmandt fyrtoru. J England har man på sednare tider sysselsart fig mycket med et projelt till anbringande af simmande syrtoru, och lus ru otroligt det än låter, åsyftat man håris genom hwarken mer eller mindre ån att betysa enftafa puntter i haswet till ledning for sjofarande; det ena ljuset har knappt förswunnt w horisonten, förrän ett annat dyker fram. Till närmare förklaring af denna wikunderliga plan må anföras, att man i England har uppnätt gansla lyäkliga resultater genom konstruktionen af påronformiga, uppratistående dojer. Sc dan 1854 hafwa dessa bojer, ul hwilfa en mr. Herbert gjort utkanet, warit begagnade på flera stauen, och de hafwa till och med under mycket ogynsamma förhål. landen didchallit en nästan upprätistäende ställning. Äfwen under de starkaste sttömsåttningar, hwarww andra dojer helt och t—LLL 0 0000 0. 1 ma äm mer A H4——22e —— ——.renn—O— — —