fade fig obeswåradt mot hang fnå och fåg honom i ansigtet. Barnet säg upp i gubdens ansigte med ett par flora, flara, bruna ögon; få att gubben kände fig helt warm om hjertat, och smekte gossens finder. Ja, fade gossen med barnslig rök, det år du just du, fom jag sktall blil fHmad menar du, min lila wän? frå sade hofrättsrådet Jerner wänligt. Jaha, grått hår, stor näsal det är du, fom jag skall bli! Hofråtisrådet funde omöjligt fatta bar. nets mening. En äldre piga med pälitligt utseende framträdde i detsamma och fade: fom bit, lilla Adrian! du beswårar herren! Adrian war juft hofrättsrådets eget förnemn. Hmwemd är det lila barnet? frågas de ban. Kamrer Bergerd! swarade pigan och neg diupt. Han heter Adrian efter fin morfader, hofrättsrädet Jerner. Gubben mörknade och höll på att fljus ta ifrån fig gossen, men då denne fade: det är du, just du, fom jag skall blilv kunde han ide låta bli att fråga pigan