Systrarne. (Forts. fr. föreg. N:o.) Ser du, jag år hulpen! fade fon, -Carl fal wara fri om en halftimma! Farwåll jag måäste fara genast. Hon förswann, Clara, hörde inom fort bullret af en hyrwagn, fom for bort med Hulda. Allt hade gåti få fort art Clara först efterät dörjade att undra huru Hulda kunnat så fort beweka den annars så stränge fadern. Det dröjde en halftimma, ändtligen öppnades dörren inifrån och hofrättsrådet syntes deri; han fiod der med flirran-de blid och med en hwit näsduk i handen, Clara såg upp på honom med fin klara och lugna blid. Hwem har mwarit inne hos mig medan jag warit i trädgärden? frågade hofrättsrådet strängt. Clara anade dunkelt ett rysligt dåd, hon blef så häpen att hon icke kunde swara.