9 sjelfwa inloppet till den långa och smala wik, fom tränger fig fram emellan Arabien och Afrika, det sedan Mofesoch Faraos tider för oss alla wålbekanta Rös da Hafwet, ligger den lilla ön Perim, hwilken nyligen warit föremål för ett så hetsigt pennkrig mellan Franktike och Eng Sand. Z en lilla ön, fom ingen menniska wårdat fig om under årtusendes lopp, emer van den endast är en kal, ofruktbar klippa, på hwilken ej ett grässltrå gror eller ens en droppe watten framwäller ur hållen, har plötsligt, liksom med ett trollslag, er hållit en sadan betydelse, att den allwvarligt fysfelfatt få godt fom hela den eutopeiska diplomatiken. Och huru kommer fig wäl detta till? Saken år den, att werlden sedan kung Faraos tider under gått en fullkomlig förändring. De game la osäkta och befwårliga stråfwägarne mel lan Europa och Asien hafwa nåstan rä fat i förgåtenhet och att, säsom Moses, gå torrskodd öfwer hafwet, gör ingen hel: ler mera efter. Deremot hafwa nya wår gar blifwit öppnade, och hwad Alexans ders tåg ej maftat åstadkomma, nemligen werklig förening mellan Guropa och vet gamla sagodunkla österlandet, det hafwa nyare tiders utweclade Handel och skeppsfart tillwägabragt. J portugisers och holländares spår hafwa engelsmännen rundtomkring Äfrika banat sig en wäg ttll Jndien och Kina, der de i ftort life wit Europas målsmän. Men nu får en wacker dag den moderna industrien det infallet att betydligt afforta ifrågamwarans de wåg. Den wil genomskära Sues ika nåset som skiljer Röda och Medelhafwet från hwarandra, med en djup och bred kanal; den drager redan en jernwåg Ae nom samma nejder, i hwilka fordom Ifraels barn tågade uti ökensanden. Hwilken omhwälfning inom werldshandeln och Po lititen en sådan nyskapad wåg iill hela södra Asien samt Stilla Hafwets kuster är egnad att åstadkomma, inses lätt, lika som den betydelse egaren af nycklarne till Röda Hafwer skall erhålla wid hwarje krig, hwaruti England kunde bli inweckladt. Norra sidan af Röda Hafwets strand, Suez näset, innehades af paschan af Egypten; det är sedan länge ett faktum. Men Arabiska wiken har äfwen ett sydligt pass, nemligen sundet Bab-el Manded, i hwars midt, dorl närmare åt arabiska kusten, ligger en ö, hwarifrån man med temligen få kanoner fan behertska den wanligtwis bezagnade smalare segelleden, som ligger mellan ön och Arabien. Jfrågawarande ö år ide blott den andra Nnycs keln tid Röda Hafwet, men beherrskar på samma gång, när den en gång bliswit wederbörligen befåstad, den wäg till Inbien, fom blir dragen genom Röda Hafwet. Denna ö — det år juft Perim, fom förlidet är togs i besittning af en gelsk-ostindiska kompagniet, hwillet nu häls ler på att göra den til ett orientalisk Sir braltar. Med anledning af den illa dolda förtrytelse, som i Perim frågan gifwit sig luft inom franska pressen, innehöll Jdlustreated Times för någon tid sedan en artikel, deruti det bland annat helt tort heter: YUtdänningen anklagat engelsmannen för en kronisk mani att wilja tillege na fig alla öar han fan komma öfwer, och hänwisar jemrande på Gibraltar och Helgoland, Malta och Ceylon, Ban Dies nens land och Honakong, såsom bevis