Norrländska Korrespondenten – 7 juli 1858, sida 2

herr amtman, welat locka dem med mig; jag lofwar er twärtom, att ingen af dem stall ångra sig att hafwa mottagit mitt anbud. Medan Petter sade de sisla orden få Rade han stadigt fina ögon på den höge amtmannen, fom trodde fig fånna jorden öppna fig, för att uppsluka honom, då han nu märfte, att hand embetsifwer fört honom för långt. Herr amtman, jag wil tillägga ett ord tid förklaring, hwarföre jag ej wide tillåta er att undersöka mina papper, återtåg czaren, ni har nemligen icke rätt att blanda er uti Rysslands hemligheter. Lagens representant och hans skrifware woro nära att förgäs. De önstade fig tusen mil ifrån mäster Blondwyks warf. De stodo der säsom förstenade genom oupphörliga bugningar ända till marken bönfallande om czarens tillgift för det wäld, de nyss ämnat utföra. Tröfta er, höge herr amtman och ni herr fefreterare, fade Petter med gods pet. I han endast gjort er skyldighet, oc jag bör ej förtörnas på er för detta. Ni måste ocksä meta, att, då jag fattade min yra, jag ide ämnade göra annat