wWid Ungdomens framträdande till Rattvardsbordet. Lat Nådens Helga Kärl ej remna, Alt Dina Gafvor väl förvaras mål! Må jag åt Dig mitt hela hjerta lemna, Och må ej otron mig i vägen stå! O, blifve nu min längtan efter Dig, Liksom en outsläcklig eld i mig. O, må de flesta stunder blifva I bön tillbragta intill lifvets slut! Må de utaf Din nåd förbundna blifva Och fram till målet skickade förut! O, vare återstoden af min tid Blott genom bön åt Herran Gud invigd! Ju mer jag troget vid Dig blifver, Dess mer jag finner frid och ro; Ju mer jag helt Dig hjertat gifver, Dess mer jag undfär kraft och tro Till att med lust Din vilja göra, Som kan min själ till sällhet föra. Då kan jag ock mig visligt skicka Till öfning i försakelse Och städse troget till Dig blicka Och bida rik välsignelse. Mig nog och öfvernog Du gifver, När jag vid Dig i tron förblifver. Ty kan jag blott med Dig mig nöja Och ha i Dina sår min frid,