len, återtog amtwannen och fade finge ret på fjerde anklagelsepunkten: det skulle wara mig angenämt, om ni funde rätts färdiga er i det jag nu will tillspörja er, Kan ni, herr Petter, neka att ni i Saars dam och def grannskap, på grund af granna löften, wärfwat en mängd arbetare, skeppsbyggmästare, repslagare, fer gelsömmare, mjölnare, sjömäån, groffmes der, finsmeder, gjutare och en mängd andra för att föra dem med er til Ny. land? TVift ide, swarade Petter, jag nes far på intet wis dertill. Holland beröm: mer fig ju af att wara ett fritt land, der hwarje medborgare endast behöfwer se på sitt eget intresse, och säledes kan göra, hwad fom syns honom fördelafti gast. De arbetare, fom förbundit fig att resa till Ryssland, ha beslutat sig dertill ide till följe af tvång och bedrägliga Iöfs ten, utan af fri wilja och till följe af werkliga och bestyrkta fördelar. Mitt land har nemligen behof af dylika mens niffor, och det fparar ej heller något för att få sådana. Månne Holland mwerfklis gen förbjuder fina arbetare att flytta till Ryssland, då det är dem tillätet att bes