bonom? Omwad jag har att föredrå bonom? eftersade Wydeman med hetta, Ddet år, att fom jag sjelf år timmermon, få wil jag att ban wäljer mitt yrke. Sjömans nen år utsatt för få många faror. ISydeman! MWydeman! fade Pener och skakade hufwude. Hwaeje yrke har fina behag och faror, År du ide sjelf ett bewis derpå? Den gode Guden fö restifwer hwar od en hans bejtåmmelfe och slut, ingen undgär döden, den ene träffas deraf i fin fång, en annan på bafwet. Men käre kamrat, utan att wilja frambälla mig sjelf, så tror jag mig minnas, att du sagt dig wara min gäldenär för den tjensten, jag gjorde dig genom att rådda ditt lif. Nåwal, jag ber dig nu om en återtjenst, och den är alt du förlåter din fon. Hustrun od) de båda barnen förenade sig med Petter, för att beweka ITydes mans bjeria; men alla deras böner och föreställningar woro utan ändamål, hans enwishet war orubblig. (Forts.)