wis på dep sanning. Nya dar upptäckta i Atlantiska hafwet. Kapten Cubins, förande skerpet the Garibou från Liverpool, berättar i en strifwelse till amiralitetets sekreterare att han under utresan till Austzalien den 8 December 1857, upptäckt en ide förut på något sjökort upptagen å, belägen på 510 1 m. sydlig latitud och 730 7 m. östlig longitud. Till hans stora förwåning lågo sartyg för ankat i en bugt af ön. De befunnos wara Amerikanare, som för 18 månader sedan upptäckt denna ö, den de kallat Kurds Jsland. De berättade att Jen annan läg, ea 30 eng. mil wester oh en annan ca 70 eng. mil sydost om Kurds Joeland. De Amerika ska fartygen lågo der för att jaga s k. sjö-elesfanter oc) hade sedan upp äckten tll Amerika hemsandt 25,000 fat olja. Wid en på Kapten Cubins befallning företagen un. dersokning, befanns ön wara belt och häl: let af vulkanisk natur och bekods af stora fmårmar pingumer och andra foglar, och på en närbelägen bolme syntes wara ett stort guanoberg. Kapten Cubins hade 12 månader förut seglat tått förbi denna ö nattetid och under en stark bris, utan att hafwa någon aning om dess tillwaro. Han skrifwer att han ide utan rysning kunde tänka på den fara, hwari han då swäfwade. i Hwarjchanda. — Den såsom trowärdig wåderlekespåman bekante slockaren i Kloster i Som: mersted (Danmarl) har offentliggjort föl jande wåderlelstablå: Juni: (1— 19) klart, blåst; (20 —23) åsta, små regnbyar, bläst, kalli. Juli: (1—7) warmt, blåst; (8— 12) år ffa, regn, dlån; (13 —20) små regnbvar, Hart, åsta; (21—29) warmt, llatt, äska, (30—31) regn, blast. August: (1—3) regn, storm; (4 —6) åska, ölåst; (7 —12) warat blan; (13— 26) äffa måttligt warat, oläst; (27 —31), warmt, små regnbyar. Soptember: (s—7 warmt, blåst och regnW (8—15) regn och blast, storm och a. — — Lord North tillfrågades i ett fåls skap af någon: Hwem år det fula frun: timret der borta? Det år min yngsta syster. — Nej jag menar det, fom sitter näst henne? — Det äc min äldosta sysker. — Na jag menar ej henne heller, Utan den tredje, fom, har fin plats bredwio. — Det är min hustru, swarade lorden. För tusan få wille jag då .... utropade den frågande förwitrad . . . .Luge na er. tröstade lorden, wi weta sjelswa, att wår familj år den fulaste i Cagland. Att bewara mjölk under sommaren söt och frisk.