(Forts. fr. N:o 42.) Den jord, hwari man tänker utså fruftkärnor, bör ligga öppen för solen och bafs wa skydd för de falla windarne; den bör dessutom ej wara mycket fet, men annars af god beskaffenhet, således ej sank och fuktig, ej heller allt för torr och fandig, utan helst bestå af med lösare jordarter uppblandad lera eller swartmylla blandad med lera o. s. w., samt dessutom före får ningen wäl gräfwen och omarbetad. Håri uppdragas fåror omkrig 13 tum djupa och vå cirka ett qwarters afstånd sins emellan, i hwilka kärnorna läggas omkring 1 tum från hwarandra, hwarefter jorden makas öfwer dem, tilltryckes något litet och jemnas med ett klappbräde. Kärnor af plommon och försbår böra före fånins gen i 1 a 2 weckor blötas i gödselwatten, hwilket påskyndar deras groning i råttan tid. De läggas sedan i nämnde fåror på 2—3 tums afstånd sins emellan och ned. tryckas der 1 tum djupt i fårorna innan jorden makas öfwer dem. Finnes äpplen och päron qwar til wåren, funna får norna då samlas och genast utfås på ofwan anförde fått. Sedan kärnorua uppkommit wattnas och rensas de efter behof, men de plantor som äro misswårta och krokiga samt de fom wisa skarpa taggar under bladen bös ra, fåfom af sämre beskaffenhet, borttagas. Andra wåren efter utsåningen utflyttas. plantorna uti en få kallad trädskola, fom har jord och läge åt ofwannämnde egenstaper. Hår sättas plantorna på en alns afstånd från hwarandra. Wid plantor: nas upptagning äfwensom wid fårtningen afta8 rötterna noga att de ej för mycket stadas eller få torka. Nyss före planteringen afskäres pålroten eller den s. k. hjertroten något litet. Efter sättningen wattnas rikligt, hwilket förnyas så ofta torka mträffar. När sedermera plantorna börja wära, borttagas de nedra bladen med nageln eller försigtigt med en knif åf wensom alla utskjutande små skott på stammen eller emot toppen, få att flamr men beständigt hålles slät, hwilfa opera: tioner framdeles förnyas få ofta de ber höfwas. Hwarje wår upplossas jorden helt löst emellan trädtelningarna helst med en liten spetsig träspade, hwarwid noga altas att inga af de fina rötterna skadae; jorden jemnas sedan med en mindre frats ta. Då trädplantorna blifwa 2 eler 3 är gamla, nedsättes en slät käpp wid hwarje planta, hwarwid stammen fästes med mjuk bast Framdeles då stammarne blifwa wid pass 6 qwarter höga, afskåras öfwersta topparna, helst bittida på wåren På snittet lägges litet ympwax. De grenar som härefter utwäxa, behöfwa ej widare afskäras, med undantag af sådane fom wåra nedåt eller åt sidan, eller blifwa krofiga och wanskapliga, äfwensom alla stott från roten eller stammen. Härefter bildas af stammens grenar en krona, men derwid iakttages att ej flere än 4 eller 5 släta och uppåt böjda sidogrenar bibehållas. De affkäras något litet der. få behöfwes få att de allesammans blif. wa ungefär lika höga, hwarefter, fåfom! förut, ympwax påsättes. Widare bortagas de nya rätt uppstående skott fom ut: ffjuta mellan kronans hufwudgrenar, men är brist på hufwudgrenar, så kan ett sådant fritt få wåra med iakttagande deraf J! att det topoas och böjes något litet i en få utåt lutande ställning, hwilket underhjelpes I I