— —— — e. — 4. Hwarje medlem, som får se en erre besöka ett fruntimmer, eller en familj, warest en giftaswuren dotter finnes, mer in twå gånger, ware skyldig att A itsprida nyheten om den herns förlofning ned frunumret, eller dottern i Ez Sagde medlem är äfwen skyldig att inde åtta allt, fom rörer herrn för fruntimret, och twårtom, Detta sednare fan bryta örlofningen och gifwa ämne til mycket tref igt och innehållsrikt sqwaller, samt — 5. Då någon medlem lyckats locka til fig nä: gons förtrornde, ware densamma pligtig att med endamålsenliga tillägg detta med största skyndsamhet utsprida. Pekoraler. Kärleksbref, författade i Marks ärar af Westergöthland och troget afskrifwet. Ömt älskande Sockersette wånd och tisttändta math! Tusen sinom tussende taft för sista oc alt ttiffärligt och juff werligt wi hade tillsammans i den grön: ffande dallen, där blommornas lockt ut sprucko och göcken slog finna ömma och förtrolliga nädrergalg-aftondtonner, hur: ru jufferiigt war dätt inte då, den stunden lan jag alldrig nansin i mett liff förglåm. ma, då jag hörde de jufferliga orden ut: tallas från dinna säckersötta maarmorläppar att du älskar måg. AT älskande och jufferliga wånd huru roligt war dått inte 1 astondallens mörka lundar då du lått måg få spella på dett Salm-modecon och du mad din Jäughuliga engolaröst sang si granna Satmer, mett jerte hoppade upp och ned I måg som en litten Kräckonge for hwarje jufferlig ton du sang. Efwinnerligt sotta och ällskande wånd, äm hela stora wart sens hafvet wore ett Blådhorn och alla safpjppor derj wore pennor få ware dått blantt umöjerligt att dårmed utträda min eförgriperlipa tjederleck sam lifsom en kraweck näper mitt fönde fulla jettu. Ack allskande Eirapssätte wånd tat är ej nock att j få rikt och öm ligt mått fött juta af dinn renna och ufforfah skande tjeder leä, uttan jag haffwer och af dinn fadder och därfangwarda moder på ullt sått bliffwit trackterad mäd 3 stora doppekoppar och fäm slät tekoppar af den för of alla flindjgga månnistjor få tjära f. ffedrycken sam få frogdefiut opp luffwar alla jordeliffwets kwall och der fömmer. Merra orfar inte min tjeder: ledd förorsackande tonga denna gång tt nycka uttan sluttar Jag mett braif mådd tann luffwerligaste or skan att wi nästa Torsdasspsfwal kunde träffas i den juf wetliga lundens skoggricta aftondallen och der i omligt mått utjuta war jemensamma tjederlick utan atetwåndo. Jag flut tar nu mett draf fom jag sakt haffwer och bedder tullia att du hallsar dmna föräldrar få manga tadet för wålfåögnar den säm jog feck. Farwaill ålistande soc terfsotte wand för denna gängen och förs gleu icke din inderligt i liffwer och DÖD: ren allskate månd och trofaste Fäster. mand Petter Johansjon. P. S. Giom för al dell inte din nus däfe når wi rakas äfwensom att må wåll. — — ——ä—— — —— . . . UA