war ett hort kupigt krus, försedt med in ofantligt hor kork, jemte ett stort dricksglas fyllt med likör, så klar som watten; men luften förrädde, att det innehöll far fer från destillatorn i Schiedam. Då wår wän timmermannen, hwars bekantstap wi gjort i mäster Boerstocks qwarn, inträdde hos byggmästaren, fann han denna inswept i en tjock sty af rök. Knappt inne i denna atmosfer, kände ban fig nära att qwäfwas af en målds fam hosta. Emedlertid hindrade honom ide hostan att för mäster Blondwyk gör ra samma slags belåning fom på mjölnaren, nemligen att helt enkelt skjuta ned mössan på wenstra örat. Detta owman: liga artighetsbewis förwänade byggmär staren, fom spände upp fina små grå ögon och wisade en förwåning, fom gränsade till wrede. Men den gode mannen qwäfde detta förfta utbrott af dåligt lynne, tog endast pipan några tum från läppar ne oc) fig skarpt vå främlingen, hwar på han med en äkta Holländsk flegma fade: Tag af fig mösfan! Främlingen lydde, och ett rikt swar här föll då ned på hans axlar.