gaf hiulet fin rörelse. Han hade ful: komligt förstätt denna märkwärdiga ma stins rörelser och hade mot sin hatt gjort en flygtig teckning öfwer hwarje del, hwaraf qwarnen war sammansatt. Nu först tocktes han påminna fig, att qvar nen bode en egare, och att denna befann fig i hans närbet. uNäwvål mäfter Boerffod, fade ban, ånyo upprepande den frågan, han en gång förut gjort, för hwad kan allt detta säljas? Det beror vå omständigheterna, fwar rade måfter Boerstock, fom räknade på god förtjenst, om ban kunde få sälja fin qwarn till främlingen. Will ni werfe ligen göra en god affår? MNaturligtmwis, ja, Nåja, fortsatte Boerstock med en förs ställd godmodig ton, jag fäljer alt, fom det befinne, åt er för 1500 floriner, det will såga nästan till halfwa märdet. mUrfägta, inwände främlingen, min mening war inte att köpa qwarnen, jag wille endast weta hwad en dylik skulle kosta. Jag är inte mjölnare utan timmerman till yrfet, oh jag bar kommit