högst betydligt stiga; om äfwen manlig stangjernstillwerkuing lomme att minskas så skulle deremot tadjerndsoch gjutgods tillwerkningen taga ännu wida större fart och kanske äfwen walswerk uppkomma på tjenliga orter. Malm skulle oc fannolilt kunna föryttras på Finland med fördel. Wi hafwa här icke beräknat någon an nan transport på jernwäg än malm och jern, men naturligtwis skulle äfwen kom. ma att der forslas ide obetydliga gvanti teter tjära, pottaska, fisk, fött och miftua lier, spannemål, salt, o. s. w., fastän malm. soch metalltransporten alltid blefwe huf wudsaken. Wi hafwa hår ofwan endast omnämn. Ruotiware oh Gelliware malutrakter Men Lappmarkerna äro rika på malmfält i olika trafter: wi nämna hår endast Luofas waara, Kirunawaara, Haukivaara, Swap pawaara, Pulkapola, Junosuando, Näs. berget m. fl. jernmalmfält. Äfwen silfweroch kopparmalmledningar äro kända (wi erinra om det fordom bearbetade, men öfwergifna Nasafjell silfwerwerk, wars om P. Leftadius i fin Journal har åt skilligt att förtälja, Kedkeware filfver: grufwa, Swappawaara koppargrufwor, o. s. w.), och flera samt rifare skola fans nolikt finnas wid närmare undersökningar. J den officiela berättelsen af Roman wi flera gånger åberopat finnes en särskild afdelning om en bergslags inrättning inom Kengis bruks. distrikt, der der ifrå ga om tillgång på råämnen för tackjernstillwerkumgen heter, att det år utom allt twifwel att malm finnes för en jerntilwerkning, fom i månfaldiga sekler wore mer ån tillräcklig för hela Curopa; och detta gåller åndod blott om en jemförelsewis mindre del af Lappmarken och dess malufalt eller malmberg, der malmen för det mesta ligger i dagen. Wi hafwa mera utförligt än en och annan låsare och mången af wåra låfar rinnor torde wilja godkänna behandlat frågan om Lappmarkerna oc) deras framtid, men wi anse denna fråga af stor be lydelse för hela Sewerige, och det må ide rafnag of till fel om denna betydelse ej fattas af en och annan tidningsläsare och lasarinna. Till slut wilja wi ännu en gång före föfa att sästa wederbörandes uppmårfjam bet på L. Lehtadii förflag till en nydbyggstolas anläggning i Lappmarken (Lefta dius, om uppotlingar i Lappmarken, sid. 197 o. folj.), hwuken bot äfwen under nuwarande tidsförhållanden förtjenar uppmärlsamhet. Redan för nåra 30 år tillbafa sötte ven, jom skrifwer detta, att göra Leftadi mwadra plan bimärkt; men föorgåswes. J ett år 1838 utgifwet och temligen spridt arbete — såwäl i i fin bhelhet som fragmentarisk öfwersatt på flera uroperska spräf, och af hwars tre iyska fwersättningar en, och den ganska illa Jiord, af framl. K. Carl Joban hugnats ved en stor guldmedalj uldelad öfver åttaren — fästades ytterligare uppmånrkamheten på Lappmarkeraa och de af Le kadius uppgjorda förslag; men äfwen de å denna omwäg, öfwer utlandet, lemnae uppmaningar woro förgåfiwes. Slut. ö