Hög oc Låg. Novell af K. L. Öfwers. A. Branden. (Forts. fr. föreg. N:o.) päföljande morgon — det war en sön dag — infann sig en af grefwens betiene ter hos timmermannen och bad honom fomma till grefwens hotel, emedan gref winnan, fom personligen wille tacka hor nom, war opasslig och säledes ej kunde beföfa honom. wJag gör det ej gernal fade ban, men beslöt fig likwäl dertill vå Margas resas enttägna begäran, för att ick krän. ka grefwinaan genom ett afslag. — Gref: winnan satt på en soffa i ett rift möbleradt rum; genom den öppna dörren syntet Sofi jemte Hugo i rummet näft: intill; ocäksä grefwen war nårwarande, ehuru osedd af Henrik. Då Henrik inträdde, höjde fig gref. winnan matt ur fin halft liggande Rälning. — Wid andlicken af mannens fos