Vv 4—44 1i 1 Pepe 2 — FT Christendomens farligaste fiende. Mormonerna och deras lära. Då få föga år kändt om denna mårt wärdiga sekt, torde läsaren med intresse fe hwad derom upplyses i det nyss utfomna sednare häftet af en blid på Smenffa Kyrkan och Presterskapet under de fift förflutna åren. Upplysningarne om Mormonismen åro följande: Stiftaren af mormonismen, Josef Smith, föddes i Vermont i Amerifa 1805. Wid 18 års ålder (1823) fick han, efter egen uppgift, liffom Muhamed wid 40 åts ålder, sörnvade besök af en engel, fom förkunnade att han af Gud war ute wald att återställa guderjenften efter Mel chisedeks fått och att vå jorden grunda en fyrfa af sannt troende till emottagande af Herren, hwars ankomst till sitt tufens åriga rike war nåra för handen) samt att han skulle finna fåttet för den nya gudsatjenstens inrättande i en helig bok, författad af gammal indiska profeter och gomd på spetsen af ett berg i fristaden New York. Stenlistan, i hwilken doken låg, fanns ganska riktigt redan dagen ef ter engelns sista besbok. Men den funde ide öppnas förr ån efter 4 år, då Josef Smith genom en gudlig wandel och if rigt forskande efter fanningen giort fig dertill wärdig. Den 22 Sept. 1827 stedde öppnandet med engelns hjelp. Oh hwad fanns nu i kistan? Labans swärd af finaste stål med handtag af guld, fom under Zedechias tid blifwit fördt från Ie rusalen, Urim oc Thummim, ett flagg profet-glasögon med genomskinliga stenar, med hwilkas tillhjelp man kunde läsa i det förflutna och i det tillkommande; ett bröstharnesk för den sista striden med otrons barn och den omtalade boken, sammansatt af en mångd på hwarandra lagda genom 3:ne ringar sammanhållna, 7 tum breda och 8 tum långa guld lameller, skrifna på båda sidor med Egyptiska bokstäfwer, till omfång få for fom Gamla Testamentet med undantag af de apokryfiska böckerna. Med glasögonen dechifferade Smith innes hället och öfwersatte det på Engelska. 1830 utkom arbetet under titeln Mormonboten ) eller fom det i första upplagan heter, den gyllene bibelu ). Innehäls Deraf falla fig Smiths anhängare Dde sila dagarnes helige. Eiter Mormon, en projet bland de krisina i Amerika i 4:de årbundradet. se) siksom Muhamed fordrade owilkorlig tro på dikten om engelen Gabriels uppenbas relse för honom och öfwerlemnande af Guds ewiga oro, hwilket han Muhamed) foril efter 3:ne slag af Gadriel kunde läsa och derefter afskref koran; få fordras eckså af mormonerna owilkeärlig tro på dikten om mormonbokens uppkomst. Till denna anmärkning af öfwersättaren fogar Friskvtten den erinran, att lutherfta kyrkan likaledes fordrar owilkorlig tro på dess antagande att bibeln tillkommit genom sarstild audomlis tillskyndelse. Så att derutinnan funna lutheraner, mubar medaner och mormoner taga hwarandra i hand, fom man säger. TTT Ä