Dansareseften här ger presterskapet gå. ra od bekymmer. De poftå art dansen utgör en wajentlig del af gudstjenften. De förafta den fyrfiga wigseln och wie ia befordra polygami, ja tU och med bä ra händer uppå sia egen fropp, alt tu joljo af missforsstadda stållen 1 ven heliga Fritt. — Jul-lefarne här äro mydet räv, belst förlöntgande af heliga och almar. samma ung DÅ minga förswara dem, amcdan de ej åro förbjudna i bibeln. En och annan bar jun i vibeln sokt ett stöd för dem alldennund det beter att fe ster hollos med lekar. Frankrike. Ryöftet om ett forenaende möte mellan ksar Napoleon oc drouning Victorin tyker ater upp i Paris Marskalk Pos liosicr oc lord Cowlcy, hwilten afrest nu vondon på em fort besok. lära nemigen fatt ot uppdrag att indjuda drottningen att bewina posttonngveterna i Cyerbourg i medlet of Juii. Den enda tidning, fom beswarat Par tried förut omformalda arvtfel i anleds ning of de föreftaende walen, ar OPres je. Patries. ovufel gid ut på, an ulla partier borde ertanna tejsarritet, på Let art detta matte funna forlana storre frihet Presje! år deremot ap den me ningen, at tessartömet bör göra början med att bewiga norre frihet, på der att parterna matie fa ilat an anslusa sig nu keisttomet; 1y det wore omöjligr att för: klaru sig wora belåten, inanun man et hållu det fom wore egnadt att ingifwa belåtenhet. England. Den 16 dennes ti itännagaf br Dis: racli i underhujet, deld att kronans ju ruter förftorar beslaget a ångfarivget Caglieri olagligt, samt At lord Mul mcsdury af neapoliioanska regeringen for: drot skadectsätturng för de bada engelsta maskinisterna Watt och Parl, dels afwen att regeringen uti underhäandlingarne med Kina skulle framstsäna anjprak på, att Tyiber och de öfriga landerna bortom Himalapaberget stulle öppnas för hans deln. Den 16 dennes hade marstalf Pelissier fin forsta audiens bos dromtningen I Bucs tingham Putace. Wid ankommen til Do: ver beswarode mrskalken magistratens belemmgstat på följande fått: Jag tackar er med den djupaste känsta af glådje för bet mottagande J wid min anfomn bit latit mig röna. Jugenting hade kunnar bereda mig nörre tillfredoställelje än min urnåmn mg tul ambuesatör i Egland, oq det stall nädse blifwa mitt auworliga bemödande att urprätlthålla det hjeriliga förhallande, fom hutills egt rum mellan Engiand oc Frunkrite. Om denna vil freronallelse tunde fötböjas af nagot, få wore det derof, art jag genajt wid min lardnigning träffade flera herrar, fom wutit mina krigskamrater. Jtalien. Förslaget att upvoolaga den sardinsk negpoltanska twistens slitande åt en europrisk makt såsom skiljedomare synes n inna bifall utt den diplom atiska weriden. Fråga föl hafwa uppstatt om att uvps divga detta skiljedomarewärf ar fonungen af Nederlanterna. Gmellertid fortgå rufiningarne utt Neapels hamnar. Grefs wen of Aquia, sonung Ferdinands broder. bar dlifwit urnämd till öfwerbe