att besöka er, och om J behöfwen når gonting, så se här mitt namn och min adress. Min wän od jag ffola widare sörja för er. En djup tyftnad rädde i rummet, och då Anna tystnade mar arbetaren ur stånd att säga ett enda ord; han betraktade ömsewis de båda wäninnorna med förs wäning och liksom han ej kunde tro bwad ban hört. Den stackars Tyerese, Heli od hället äterkommen till sans, föll på fina knän od fattade Annas Hand, fom hon badade med en ström af tårar. Mina fåra damer, Gud fal förläna er en salig död; pan ensam fan mwedergälla er att ni fommit i wår ringa boning fom wära skyddsenglar, för att räds da oss och befria mig från döden. År ni nu nöjd, Therefe? frågade Anna. Ja, madame, wi äro lyckliga. Se den gode Janne? glädje, och detta lida oskyldiga lam, som ligger utskräckt på fin dödsbådd, skulle, om der kunde tala, fö rena fig med of för att tacka och får att wälsigna er. Anna fyndade til den lilla sjukas hufwudgärd; hon underföfte henne uppmärkt.