för hennes barn. Hon skyndade sig att gilla sin mans beslut. Ja, Frans, gå genast till torget, ty Johannes förgås ögonskenligen af hun: ger; jag sjelf båller mig endast med mös da upprätt, och wår stackars lilla ligger der döende på fin bädd. Arma barn, pwarföre är du ej redan en engel i him: