Article Image
AL IUUP A Ä46 nande förhållanden kunde leda til en äf DÅ werenskommelse, hwarigenom Hstersjön olefwe förklarad för ett neutralt handelswatten? Det är denna fråga, fom jag fc hår nedan mill göra till föremål för nå-si gra betraktelser, framkallade af de nu ifråji gawarande befästningsförhandlingarne. Det sednaste kriget med Danmark har lätt Preussen, att det, för alt bewara si na metkantila inttessen, mäste skaffa fig en flotta, fom åtminstone fan måta sig med den danska. Och denna åsigt har premierministern Manteuffel gjort gållan de inom den preussiska representationen, för att förmå densamma att bewelja penningeanslag i detta syste. Efter kriget har Preussen derjemte förskaffat fig en öre logehamn wid Jahde, och på Rygen, de ur gamla Vendernes hufwudstation, bafwa måtningar blifvit företagna, i och för anläggning af en örlogshamn m. m. Cbhuru dessa företag ganska naturligt funna härledas från de wunna. för Preussens handel sorgliga erfarenheterna, fan nog hånda, att ministeren tilifa begagnat sig af wissa krigiska känslor, som alllid spela en roll i underordnade hufwudens patrtorism. Men jag jag skulle mydet misstaga mig, om Preussens materiella in: ttessen, fom belastas med få oerhörda upp: offeingar, för att upprätihålla Pteussens krigsmakt ull lands, ide siygga tilldaka för nya utgifter, i och för anstaffande af en marin. Emellattid hafwa dessa omständigheter allarmerat ide få få af wåra landsmän, och då just nu arme organisation samt be —ä—— — — ——— — — — fasnningswasen till lands och sjes höra ul dagordningen, äro isynnerhet wåta marinofficerare mycket iftiga att inskårpa, att wi måste hälla jemna steg med utwedtingen of praussiska marinen, Churu Danmark, relativt taget, år et rikare land än Preussen, få år Danmark dou för litet, att på längd funna få ut med en jsadan täflingsstiid. Men ensamt för Danmarks skull wore det emellertid o llokt af Preussen, att belasta fig med en sådan utgift, fom skulle tynga alt för mycket på def i andra hänseenden stigande budget, isynnerhet fom aregiriga pla ner mot Danmark, ätmimstone för närma: rande, skulle of de andra stormakterna som undertecknade Londonertroktaten, fe med mycket sneda blickat och bestämdt med: föra Ytterligare förhållningsreglot, för att forjåkra freden i NRorden. GEn sådan forhållumgsregel torde må hända bland annat wara Östersjöns new tralifation, och ide tlott de här ofwan nämnda makter skulle derigenom funna bespara fina undersåter stora summot År: lugen, ty just nu, då Preuefen kall Lif som från början organisera sitt marinwä. jende, år det en stor fråga, om ide nämn: de land skulle föredraga en fredlig uppgs telse af hela frågan, isynnerhet då alla symptomer antyda, att de metkantila in: tressena alldeles öfwerflygla de nulitåra till och med under ett sjokrig, få att anfall på och forstöring af handeln blifwe: en saf icke för de krigförande allena, utan en tilldragelse, fom kommer art mwerfa frö rande på alla neutrala staters börfar. (Forts.) A äcä— ——— — — — Rs nr ———— —H 2 i . 0— Menniskans stjerna. För hwarje mennisko, fom födes till werlden, upprinner en ny stjerna på himlahwalfwetJ början är denna dunkel

14 april 1858, sida 4

Thumbnail