de hennes naturliga sjåls och begreppstillstånd. Allmogen anser henne allwetande i det döda tilftåndet, hwarpå såsom prof ans föreg bland annat, att då läsare i Kihlby Alunda socken tilfåndt henne ett bref syldt of förebråelser oc) tillwitelser att wara besatt af djefwulen, emedan hon ständigt fördömer låsares läror och lefwerne, men hwilfet bref hennes nuwarande mwårdfolt ide fra:mlemnade för att ej otterligare oroa henne, fade hon samma afton under den sacro magnetiska dwalan ide allenast omtalat, att 6 läsare derstådes fammanftrifs wit till henne ett bref, utan Äfven uppe läst hela def innehåll (sälunda utan ad föregången kunskap derom), hwarefter hon för bresskrifwarne gjort de mest rörande böner. En annan gång hade en bonde i Faringe, fom äfwen iillhör läsaresekten, skrockfullt med handen gjort korstecken öfjwer hennes ansigte och bröt för att dere med, såsom han sagt, utdrifwa den djefwul hwaraf hon wore besatt, men den fjufa omtalade midt under fin dödsdwala både beswärjarens namn och förehafiwans den. Bland den stora hop, fom wille trånga fig in i stugan, wisste hon i waket tillständ hwilka innewarit eller ej o. s. w. Den förwånande företeelsen af ett sädant lidande samlar omfring henne åhörare, af hwilka flere fördomssullt nog betrakta hens nes ord nästan säsom en ny gqudowlig uppendarelse. Den 18ssistlidne Mars hade man företagit sig att uppteckna hennes tal, hwilket i går till of öfwerlemnades med anhällan att särskilt trycka detfamma. Af detsammas temligen orediga och förwirrade innehåll, samt of beskrifningen på hennes fjälsoch froppstillstånd tyckes hon lida af något slags stilla predikosjuka, utan konvulsioner och exaltotion; kändt är dock icke, att hon tillhör den religiösa selkt, inom hwilfen predikosjukan yppats, utam lärer hon fastmera fordöma läsare och läseriet, dem hon benämner de falska profeter. Sjelf benämner hon sitt tillstäånd bortgång eller borttagning. Tidningen meddelar derefter det af pigan hällna talet, som dock endast utgor ett sammeljurium och alls ide förråder de förwånande omdömen i religiösa ämnen några prester, enligt Upsalas påstäende, welat finna i hennes yttranden i det ek stasista tillstäåndet. — Från Söderhamn skrifwes i Oele fingen: Sistledne Maricbebådelfedag, straxt på e. m. nedbrann husmanen Erik Erssons i Wallsta gård, som beboddes af twenne hushäll. (Elden hade genom någon gnista fattat i det vttre taket, och ehuru folf an. ände få snart möjligt war, grep elden, ill följe af den starka blåsten, få häftigt omfring fig, att få wäl boningsfom ut)us inom en fort stund woro nedbrunna. litet kläder, samt kreaturen, war der enda om räddades. Den ene husfadren, fom kyndat upp i öfre wåningen, för att utasta derwarande safer, måste, efter att )afwa fått sina händer illa brända, kasta ig ut genom fönstret, hwilket språng lyds gen aflopp, 10personer äro genom denna