utlagga hela tapitalet och anda, utam do hafwa fått en skilling, wara skyldig detta om tio år! — Wi medgifwa att detta är ett argumentum er absurdo, men fuclföljdt i fin yttersta logiska lonsegvens är lånet likwål få I Så göra wi affärer, men huru göra Hamburgarne? — De hafwa alprig en smul mera penningar ån wi, men åiskilliga af dem fåga ändock: wi wilja lemna er lånet, 10, 20, 30, 40 millioner, aldrig fråga om huru mycket, blott om wilforen. Ståt. ligt folk de der bankirerna! Huru göra de nu? Listor framläggas, andra bankirer, affårs män i London, Par rig, Amsterdam, Frankfurt, alla tedra de på, syperba willkor, intet fnussel, det är Swerige som släpper till! När detta skedt, jå komma obligationerna i wiften. En gammal mamsell, en rik enka, en gnogig kapitalist, en hushållsaktig embetsman, alla bafwa de besparingar, större och mindre; dessa byta bankirerna sig till mot obligationer på det nya lånet, mot litet mincre ränta förstås ån de taga af of, men ån då rätt hederlig, och få slefwa wi i of lånet, jwettas och bråka, under det att Hambu-garne fitta helt trankila och fe på med päfen full. Månne icke äfwen wi kunnat göra af deles detsamma? Om trehundra är skola wåra efterkommande tyda att wi i pen: ningavåg gjort alldeles på samma fått fom wåra förfåder, hwilka ide wisste hu ru de skulle båra fig är att få salt och fill, om ide Lobeckarne wille wara få wåns liga och anskaffa dem det. Tänf bara om det fölle of in att skapa en inhemsk stataskuld fom England, om wi bragte till frånd ett inhemskt fondsystem! Då blefwe wi snart nog en stormalt afwen wi, något som War Herre har ämnat of til, och fom wi också skulle blif wa om wi dara låte honom få hållas. Ett färskt exempel på att det ganska lätt åäfwen under nuwarande ogynsamma pen: ningetider låter fig göra, att inom landet upplåna betydliga penningesummor, ega wi uti Jernkontorets transaktioner, hwi fet mot fer procents ränta, på den förta uden af cirta 6 weckor, upplånat ie mins dre ån twå millioner inom landet. Da: gen efter sedan det bestämda lånebeloppet, twå millioner, war fult inflöt, få har det för oss uppgifwita, på en gång ide min dre ån 400,000 Ror, hwilfa måste af lå negifwarne hembårag igen, emedan de ide af Jernkontoret emottagas. Anledning lärer också wata för hand att Jernkontoret lIunnat lifa lätt hafwa förr fyra millioner fom twå ifall det welat. Ett annat erempel! Östgöta H i — ——a ——————— — LL ——H —RA ——— RR oo Us Dee — .— siGnldGdGk..nna Förening har, fom betant år, upptagit twånne lån, ett utländskt och ett inhemskt, detta sednare å ide mindre än fer millioner; omfostnaderna för werkställande af de årliga ränteliqoiderna å det utländska lånet uppgå i qwartalet till lika mycket fom de samma göra för hela året å det inhemska. Också ett bewis på huru de fiffiga Tyskar ne weta att sko fig på mår bekosinat! Alltsa hafwa wi nu lånat tolf millioner af Hamburg och tjugo i Franksurt. Mor hwilten såkerhet? Jo, på Statens garanti. Och hwari består Statens garant? Jo, helt enfelt i wår Swenska heder. Hwarför ide utgiswa inom landet obligationer till samma belopp och garantera rem för oss sjeliwa? EuUer kanske att wi byta stöcre