Norrländska Korrespondenten – 3 april 1858, sida 1

lltrikes. Titningarne meddela fortfarande oe mellan engelska oc franska regeringarne werlade noterna i flyftingefrågan, och oattadt den milda och försontiga tonen å ömse sidor, är förhällandet metan de bås ba bundsforwandterna temligen lyligt. Att kejsar Napoleon will alliansens fort waro, sones deraf att, då han nu nöd gats återfalla Persigny från mintiterplats fen i London, han utnämnt, efter hwad telegrafen meddelar, Peliesier, segraren wid Sedastopol, yertigen af Malakow, till fin ambassadör i London. På fam ma gång får man od från London weta att en bofbandlare Stanislas, fom utspridt en för Napoleon smädlig skrifwelse, bif wit derstades arresterad, hwilket ärmine sione wisar de engelska myndigheternas goda wilja att skaffa lejsaren rånwisa. Jmellertid har Times nyligen haft en artikel, deri denna tidning vå ett skarpi sått utmälat det närwarande polis: och svionerisystemet i Frankrike, fom skall fom mi affärslifwet att aftyna och jagat al glådje och allt förtroende ur fålftapgfrets sarne. Denna artikel har naturligtwis ide bidragit till det goda förständets uppe rätthälande. Denna fpånning de bära westmakterna imellan fan ide annot än wara till en wiss grad wådlig för Euros pas lugn och såkerhet: ätmiassone börjar Ryssland tyda att tiden redan funde war ra inne för att anitålla någor slags fiskafänge i det uppgrumlade wattnet. En volsk tidning förfäfrar nemligen, att ryska regeringen, med afseende på stallningen i westra Europa, befallt att trupper skola koncentreras i Polen. Naturtigtwis ffuls le tsaren härmed i första hand äsyfta att göra fig påmint od) föfa återwinna något af siit förlorade inflytande i Toskland. Frantrikes grannstater af andra och tredie erdningen hafwa wisserligen widtagit alla aålgärder för att ssälla uppenbart brotteliga personer till laga answar, men bestämdt wägrat alla ändringar i lagffips ningen efter Frankrites önskningar, hwils fet, hwad Sardimen beträffar, på det fäts tet slutat, att fejsaren nödgats gifwa ef