Norrländska Korrespondenten – 31 mars 1858, sida 3

de i wapenhuset och kyrkans inre war dekoreradt med tapeter, filfe, olivqwistar och blommor. Så snart den religiösa handlingen war slutad antog esplanaden utseende af en marknad, ty de sleste bönderai från bergen och från oflägsna trafs ter hade medfört något att fälja, och behöfde ett eller annat af hwad fom kunde finnas på städet. Många af dessa handelstransaktioner tillgingo, fom i fame hällenas barndom, genom direkt warubyte, utan nu wanligt medium af något slags mynt. En bonde från Persano till exempel gaf en annan från Cilento ett wargskinn mot en bestämd qwantitet mandlar. En man från slätten utbytte ost emot torkade fikon frän Capanico Nuovo; en annan äter gaf grannone eller indiskt korn för ett par skor, och en fattig gumma war ganska beställsam att fuska och byta med en artig mångfalld af artiklar, säsom hemgjorde nattmössor, nystar af hem spunnen ull eller bomull, linnedukar trö. jor, strumpor, yllemantlar för barn, wefttyger, penningepungar, etc. Antalet af wilda djursskinn isynnerhet af räfwar oc wargar, war betydligt; och med ni