— För den predikan, som hölls af Bis stop Bergman, wid Riksdagens slut den 10 dennes, hade han till ingångsord: År Gud för of, ho fan wara emot of? Rom. 8: 31; och till Text: Så säger Here ren, Jag will bo uti dem och wandra uti dem, och Jag Will wara deras Gud, och de skola wara mitt folk. Hezeh. 37: 27; i anledning hwaraf predikanten ledde betraktelsen till det wäl walda äm net: Ett folf, fom bar Gud för fig, hwilket folk han i afhandlingen stildrade såsom wift, godt, starkt och lyckligt. Psalmerna före predikan woro: 329: 3; 302, 120: 8, och efter denfamma 307 och 385: 7. — Efter Gudstjennens slut, och sedan de tre ofrälse stånden intagit fina platser å rikssalen, begafwo fig fronprin: sen regenten samt te begge arffurstarne till rikssalen, beledsagade af ridderskapet och adeln samt af d. exc. rikets herrar och norske statsministern, swenska och norska statsrådets ledamöter, herrar ferafimerriddare samt högsta domstolens ledamöter. Sedan kronprinsen-tegenten intagit sin plats på sidan om tronen och rifsmar-. skalfen äskat ljud, framtrådde landtmars skallen och talmännen och höllo de wanliga afskerstalen, hwarefter chefen för ci videpartementet, statsrådet Almqwist, uppläste delar af riksdagsbeslutet. — — — — —