garen frän Vincennes med sin lilla bot i handen i galleriet, få länge bataljonens garnisonstid räckte. Efter äterkomsten till Paris blef det bekant, att bataljonen war bestämd till Algier och skulle erhålla sitt hufwudqwarter i Oran. Efier denna underrättelse blef Jeans lynne allt mera dystert och förstämdt; han blef mera tystläten, och isynnerhet tilltog hans sparsamhet få, att hans fam rater Lariviere och Stamplen på spe brus fade säga, att han wille fylla fina tiotus fen francs ränta, innan han formerade närmare bekantskap med Kabylerna. Men han bara ffrattade åt dessa anmärfnins gar, och hwad fom föregick i hans inre, funde igen ana. En wacker morgon stod Horace Vernet i fin atelier framför sitt staffli, och pens seln for med raska, kraftiga oh breda drag öfwen den grunderade duken. Res dan började man funna af de alltjemt nybildade konturerna sluta till, att det war fråga om något afrikanskt bataljtyce fe, fom konungen hade beställt af Hos nom. Allt war tyst och fila i ateliern. För besök af nyfikna konstwänner war det äns