Norrländska Korrespondenten – 10 mars 1858, sida 2

dessa wexande wassrör och wattenwerter. J början syntes han söka förgäfwes, ty mid flranden fann han ide något misstänkt. Men då han flutat denna undere sökning, lade han fig framstupa på mars fen och betraktade i detta läge uppmärfs samt den spegelklara ytan af det frilla stäende wattnet. Plötsligen sprang Han upp, utstötte ett skri, som infödingarne pläga upphäfwa, då de funnit nägot, hwarefter de länge letat, klappade i hän derna, wisade på midten af dammen, der förruttnelsen af något under wartnet bes fintligt föremål Hade förorfafat en flems mig, i regnbågens färger ffiftande hinna oc ropade: hmwit mans fett! Dammen blef genast undersöft, och på det angifna stället funnos qwarlefworna af ett i före ruttnelse warande lif. En stor sten, bunden med en ruttnad sidennäsduk, fanns ide långt derifrän; den hade synbarligen tjenat att hålla liket under wattnet. Att det war liket efter Fisher, kunde ide bes twiflas. M:r Grafton och Weir igenkände genast detsamma på de stora mess singsknapparne i en wäst, hwilken de sett Fisyer flere år degagna. M:r Grafton lät lägga liket bredwid