Norrländska Korrespondenten – 10 mars 1858, sida 2

grannskav undantränga infödingarne i Rya Syd -Wales — denna menniskorace, som man med rätta ansett utgöra den sista länfen i menniskoslägtets kedja — utan uppmuntrade dem twärtom att qwarstanna. J spetsen för en liten hord, hwilken då för närwarande hade sitt lär ger på Mr. Graftons jord och grund, stod en ung inföding af serdeles slughet, wib namn Johnny Crook. Wildarne i Nya Syd-Wales äro bekanta för deras egna förmåga att funna spåra en mens niskas fotsteg ide blott i gräset, utan åf wen på bergen, få att de genom tecken, bwilfa äro okännbara för ett ciwiliseradt öga, funna taga reda vå de gömställen, rer förymda straffängar dölja fig; och denne Joynny Crook war serdeles berömd i detta afseende för fin utmärkta förmås ga. För fort tid sedan hade han bidras git att fånga flera farliga missdådare, hwilka han spärat mer än 27 engelska mil öfwer berg och bal Flyktingarna hade gått barfotade, i den förhoppningen att deras spår ide skulle funna upptäckas af den med den beridna polisen jemna steg hållande wilden. Då Weir följande dagen infann sig