ÅÅck hvar är mitt barn — min arma Kära — älskade Charlotte? — — Herre Jesus! — Dig förbarma — Allt må brinna — hon ej blott! — Men hur än hon ropar — gråter Och förtviflar eller ber — Älsklingen ej kommer åter: Gud allena henne ser. Med en hemsk förfärlig aning Med en skum och tårfylid blick Går hvart öga ut på spaning I ett pressadt hjertas skick. Just som husets väggar ramla Syuis af flamman emekt och kysst ; Langt derinom slickan famla — — ; (ud! — Och sern blir allting tyst. Kroppens halfförtärda delar ; Ryckas väl ur eldens famn — Ack — men själen deri felar — Hon är flydd i englahamn! Utaf blomman som var smyckad ! Med ett ungdome friskt behag Endast stjelken — sonderstyckad, Utan doft — är qvar i dag! — Än en dag till de förflutna Flytt sen hun betalt sin skuld. llemmets lemningar, begjutna Stå — af astonsolens guld. Sorgsen fader, ifrån färden Återvänd, — begråter sist På ruinerna af härden Kära dottren som har mist Och den gamle vid sin sida Snart förtviflad brudgum ser. Far och son gemensamt lida — Tkacka Gud som tarr — och ger. Halft förderfvad af sin möda Ligger modren tröstlös än — Ropar endast på sitt döda Barn — Charlotte kom snart igen! Bitter är den första sorgen Qvaltull tanken är derpå. Men i Gud ha vi en borgen Att vi en gång tröst nog så. Jordens barn blef icke gifvet Att få njuta sallset har Sällhet gif s ej här i lifvet Blott i lumlen sallhet är. C. W. R. OM j j ——— — — — I Folkets Nojt läses: Turliet curopensetat sig alt mer och met. Det hat fått en pet todisk press, men denna be: lad metlun partier af ollte sarget, alldeles som t. ex. hos oss. Sålunda ar ett 111 turkiskt blad La Ragione nyligen sequeltreradt för en forrefpondendarsifel från Paris om attentatet. Det År ett betydligt framneg På ceoilisationens bana; iy för ett par decennier tillbaka lHii man i Konstantinopel gjort precessen fört med redaktören, strypt honom, buggit hufwudet af honom, eler dränkt honom i Bosjoren, inknuten I en sack, i stället att sequestrera hand tidning. Den misslyckade uträkniungen. Under Konung Carl den 12:tes tid, då en allmän unfwärt under 2:ne på hwar andra följande år inträffade, höjdes bröd: priserna ganska betydl:gt; det 3:dje ärets skörd blef ganska vmnig och god; då detta oaltadt, der föll bagate embetet in att ger nast på förhösten, genom en deputation, uppwakta den oå warande Öfwer ståthålsaren i Stockholm, i den afsigt, att med hans tillståänd få annu under en tid af 2:ne månader bibehalla wigten å ala slags brod, med det yttrande att förtjen: hterne under misswäxtåren warit ganska fiena. Denne emottog deputationen på ett artigt satt, men swarade: att fom det war en wigtig faf, i anfeende till det all: månna få mille han taaa den i hetån I