cisternet, dit watinst net slipprar. Men om få wore, borde Swerige ha största ne Lidköping: Solsken, sodlig wind, 3 gr. Wenersborg: 5 gr., klart och lugnt. Anm: I ofwanstående uppgifter betecknar gradtalet öfwerallt grader und er frpopunkten. Swarjehanda. Swruska sandåsarnes bildning. J detta ämne äro naturforskarne myc fet stridiga och flera hänföra denna bild: ning till samma fenomen fom den, bod. sannolift äldre, s. k. tulftensflopen. förklaringen til Agardhs ankologiska far ta finner man nu en mycket sannolik år sigt derom. Alla dessa åsar ligga i låg: landsbåltet mellan Sweriges båda stora högland och öfwerstiga sållan 300 fots höjd. Enda undantaget är den sandås, fom från Hedemora går genom Dalarne wester om Runn oc Tofstan fram till Ljungarr. Försatta wi of till den tid, då hafwet swallade genom detta bälte e.lan Nordsjän och Sstersjön, finna wi en na: l turlig orsaf til uppkomsten, då man betraftar hur dels sandreflar uppstå, dels rullstenar samla sig wid stränderna s. wen nu. Dessa åsar äro säledes sad. reflar, hopsamlade genom hafswets swallande mid lågt watten. Då hafvet än 300 fot högre ån nu öfwer detta bälte, maste en stark ebb och flod egt rum. err timmar swallade wattnet år efter, fer timmar drog det fig tilbafa år wester. Det år flart, att sandreflar, gående i norr och föder — sådana äro de alla — då mäste ha bildat sig och derföre äro de alla parallelu. Källornas uppkomst. Enligt bihanget till Agarths karta. Med Vutuwius antages wanligen, ott! fåhor urpfomma af nederbörden, säsom derbörden i Europa. Förhållandet år mot. satt. Regnet net slpprar ej heller il djur pet. Det ger blott rotblö:a och afdunstar snart. Jcke heller fjellens snö är deras ursprung. En stor del af Rysslands flos ber, jom föra mera watten än swenska tj: Uf mmar, ha notoriskt ej fådan uppe: fom. Utan fåltor komma från djupet. Genom de artesiska brunnarne har wan ö funnit, att watten nödwändigt träffas på I. storre eller mindre djup. J S. Omer! wid Paris fann man wid borrning af en artesisk brunn källådror i 5 olika lager under hwarandra. Och wattnet träffas under de wattentäta lagren. J öknen Sahara, der nåstan ingen nederbörd sins, borrad nu attesiska brunnar. Derfår antog ock redan Cartesius, att watinet från werldshaswet intränger i håligheter ijorden, Der det genom djupets hetta förmands las i ångor, fom uppstiga tills de träff. kallare jordlager och åter öfwergå till watten, men beftiadt från sälta. När detta watten träffor sprickor i jordlagren, preg. jas de upp till dem genom ytan och bil da kållor. Flera af Sweriges sjöar fynad ha kommunikationer med djupet, synnerligen Wettren samt def fållor Unden och Örlen. Den lilla Brusjön i Medel sad utför wanligen ej mer ån 2 fubifal rar watten i sekunden, men gaf wid ett )yulkamskt utbrott — det enda man fån. er i Swerige — 1723 ända tid 177 lu ukfot och wållade en stor öfwerswämning. i