Det tjenar ingenting till. III Kap. Johanna Collin. (Forts. fr. föreg. N:o.) yhHuru, är ni trött dermwid? frågade Richard. Bil nr lemna of? RNej, swarade han warmt; men brad koftnad fom kunde sparas in för den moder fom ni Har, skulle det göra mig en glädje. Jag skall lära er alt hywad jag är i flånd til, och jag mil endast hoppas att ni aldrig måtte få känna den plågan som jag känner wid att se sjelfwa godheten wid sidan af allt ywad fom är dåligt — — dan hejdade fig — ofta önstar jag att jag funde få arbeta för henne utan någor lön atlld. Richard hade, under detta hand tal, med sitt öga märt werkstadsbordet, såsom om det ännu fanns qwar någon motwil ja au bestiga det — men när Johnson purade de sista orden, lade han sin hand derpå, och springande upp i det han 0: pade: du präktiga gosse! fatie han sig wid hans sida, och war nu med detsam