Norrländska Korrespondenten – 20 februari 1858, sida 1

————— Rikodagean. Ridderskapet och adeln samt borgareoch bondestäånden ha antagit förflaget om förändrad fammanfåttning af domkapillen. Detta törflag är nu sålunda, ehuru af presleståndet förkastadt, genom rikets ständers beslut godkandt. — Jnom lagutskottet har grefwe Sparre yrkat att votering i förstärtt logulskot. skulle ega rum i anledning of rifsståndens skiljaktina baslut i reliqionsfrågan Hr grefwen lårer ansett votering böra ste emellan borgare och bendeständets baslut, å ena sidan, samt prefieftändets å den ans bra, och denna mening delades af borgarestäåndeis nårwarande ledamöter, utom br Hasfelrot, iamt hade derjemie kunnat päråfna understöd af bondeständets ledamöter. Men det lyckades adelns öfriga äfwensom prestestäåndets alla ledamöter att tllintetgöra detta försök art hälla frågan öppen, och hon har således nu ohjelpligen sörfallit for denna riksdag. — Sammanfatta banko. och lagutskottet har afstyrlt en af Björck den 8 fifil. lidne December i borgareftändet wäckt motion om råntans frigifwande i banker. Telegrafrapporter. Hamburg den 16 Febr. Enligt en frän sir John Bowring ingången depesch, daterad Hongkong den 30 December, war Canton redan den 29 fullständigt i engelsmännens händer. Underrättelser från Bombay af den 24 Januari förmäla. att general Outram i Alumbagh afslagit tre särskilta anfall. Sir Colin Camps bell hade marscherat mot Rohilkond. Hamburg den 12 Febr. Så wäl öfwer London fom Paris har man underrattelser om en mot presidenten Comonfort i Meriko utbruten revolution. Staden Meriko bombarderades den 16 Jan. af Comonforts motståndare, hwilka besatt stadens fastaste puntter. Manspillan war ofantlig. Santa Anna har blifwit hemkallad och är YTnde 2 (. 5 Hamburg den 13 Febr. Palmerston har framlagt en bil om upphäfwande af ostindiska fompaniet. J stället skall Ostindiens styrelse och forwaltning öfwerlemnas åt en sarskilt minister med 5 råd wid fin sida. De senare skola ha rätt att afgifwa protester mot ministerns beslut, men dock icke weto. Gemenz samt skola de ha rätt att utnamna civila och militäriska embetsman Civilembetsmaännen slola wara utt derkastade profning i afseende pä jinsat A då: AIl:. FM O A